ingen afföda. Bastarder å andra sidan hafva sina reproduktionsorganer i ett tillstånd, som gör dem ur stånd att förrätta sina funktioner, såsom tydligen kan ses hos det manliga elementet både hos växter och djur, ehuru organerna sjelfva äro fullkomliga till sin skapnad såsom de mikroskopiska undersökningarna gifva vid handen. I det första fallet äro de två sexuela elementen som skola bilda embryot båda fullkomliga, i det senare äro de antingen alldeles icke eller ofullständigt utvecklade. Denna skilnad är vigtig, när orsaken till ofruktsamheten, som är gemensam för båda fallen, skall tagas i betraktande. Denna skilnad har sannolikt blifvit förbisedd, då ofruktsamheten i båda fallen betraktats såsom en särskild egendomlighet utöfver området för vår reflexionsförmåga.
Fruktsamheten hos varieteter, det är former som med visshet eller sannolikhet antagas härstamma från gemensamma föräldrar, vid kroasering samt fruktsamheten hos deras afkomlingar, mestiserna, är med afseende på min teori af lika stor vigt som arternas ofruktsamhet, ty den synes göra en stor och tydlig skilnad emellan arter och varieteter.
Vi skola först vända oss till ofruktsamheten vid arters
kroasering och hos deras bastarder. Det är omöjligt att studera två
samvetsgranna och utmärkta observatörers memoarer och arbeten,
Kölreuter och Gärtner, hvilka egnat detta ämne nästan hela sitt
lif, utan att känna sig djupt öfvertygad om allmänheten af en viss
grad af ofruktsamhet. Kölreuter gör regeln allmän, men dervid
hugger han af knuten, ty så snart han finner två former, som af
de flesta vetenskapsmän betraktas som skilda arter men som äro
fullkomligt fruktsamma vid kroasering, upptager han dem såsom
varieteter. Gärtner gör likaledes regeln allmän, och bestrider den
fullkomliga fruktsamheten i Kölreuters tio fall. Men Gärtner är
dock i dessa och i många andra fall tvungen att noggrant räkna
fröen för att bevisa, att det finnes någon grad af sterilitet. Han
jemför alltid största antalet frön, som bildas vid två arters första
kroasering, och största antalet frön, som deras bastard kan sätta,
med medeltalet frön af de båda rena stamarterna i naturtillståndet.
Men en svår källa till misstag synes mig här vara införd. För att
blifva hybridiserad måste en växt kastreras, och hvad som är mera
vigtigt, den måste afstängas för att hindra insekter ditföra frömjöl
