NIONDE KAPITLET.
Om saknaden af öfvergångsvarieteter emellan nu existerande former. —
Beskaffenheten af utdöda öfvergångsvarieteter, deras antal. —
Tidperiodernas längd beräknad efter aflagringar. — Periodernas längd beräknad i år. —
Bristfälligheten i våra palæontologiska samlingar. — Granitytors blottande. —
Afbrott i geologiska formationer. — Frånvaron af öfvergångsvarieteter i alla
formationer. — Artgruppers plötsliga uppträdande. — Deras plötsliga
uppträdande i de lägsta kända fossilförande lagren. — Den beboeliga jordens ålder.
I sjette kapitlet uppräknade jag de förnämsta invändningar, som
kunna med skäl uppställas emot de åsigter, som framhållas i denna
bok. De flesta af dem hafva nu behandlats. En är synnerligen svår,
nämligen det förhållande att artformerna äro väl bestämda och icke
hopblandade genom otaliga öfvergångsformer. Jag angaf några
skäl hvarföre sådana former för det närvarande i allmänhet icke
förekomma under de förhållanden som tyckas mest gynsamma för
deras närvaro, en vidsträckt och sammanhängande yta med små
öfvergångar i de fysiska förhållandena. Jag bemödade mig att
visa, att hvarje arts lif i vida högre grad beror på närvaron af
andra redan bestämda organiska former än på klimatet, och att
derföre de styrande lifsvilkoren icke liksom värme och fuktighet
omärkligt förändras. Jag bemödade mig också att visa, att
öfvergångsvarieteter, som finnas i mindre antal än de former de förena i
allmänhet undanträngas och tillintetgöras under de öfrigas
fortgående modifikation och förädling. Den egentliga orsaken till att
föreningslänkar icke numera påträffas i naturen beror på det
naturliga urvalet, genom hvilket nya varieteter ersätta och
undantränga sina stamformer. Men då denna process fortgått i enorm
skala, så måste antalet af fordom existerande mellanformer vara
i sanning ofantligt. Hvarföre är då icke hvarje geologisk formation,
hvarje lager fullt af sådana föreningslänkar? Geologien skall helt
säkert icke upptäcka någon sådan väl graderad organisk kedja, och