tid satte blott ofullständiga blommor som i en del af de vigtigaste karakterer skilde sig så underbart från ordningens egentliga typ, insåg dock Richard skarpsinnigt, såsom Jussieu anför, att slägtet ändock skulle qvarstå i familjen Malpighiaceæ. Detta exempel synes mig väl belysa andan i våra klassifikationer.
I praxis då våra naturforskare arbeta, bekymra de sig icke om de karakterers fysiologiska betydelse, hvilka de begagna vid definierandet af en grupp eller inregistrerandet af någon särskild art. Om de finna en nästan likformig karakter, som är gemensam för ett stort antal former och saknas hos andra, begagna de den som en karakter af stor vigt, om den är gemensam för ett mindre antal begagna de den såsom af underordnadt värde. Denna grundsats har blifvit i hela sin vidd erkänd af några naturhistoriker såsom sann, och af ingen tydligare än af A. S:t Hilaire. Om vissa karakterer alltid finnas förenade med andra, ehuru intet synbart föreningsband kan upptäckas emellan dem, sättes på dem ett särskildt värde. Då i de flesta djurgrupper vigtiga organer, såsom cirkulations- och respirationsorganerna eller fortplantningsorganerna befinnas vara nästan likformiga, betraktas de såsom af stor nytta vid klassifiering, men i några djurgrupper befinnas alla dessa de vigtigaste vitala organer erbjuda karakterer af underordnadt värde. Såsom Fritz Müller nyligen iakttagit är i samma grupp af karakterer Cypridina försedd med hjerta, under det i två beslägtade arter, Cypris och Cytherea intet sådant organ finnes; en art af Cypridina har väl utvecklade gälar under det andra äro i saknad af dem.
Vi kunna inse hvarföre karakterer hemtade från embryot äro äro af lika vigt som de som hemtas från den fullväxta, ty en naturlig klassificering inbegriper naturligtvis alla åldrar. Men det är ingalunda tydligt enligt den vanliga åsigten, hvarföre embryots skapnad är mera vigtigt för detta ämne än den fullväxtas, som allena spelar sin rol i naturens ekonomi. Dock hafva utmärkta naturforskare Milne Edvards och Agassiz påstått, att embryologiska karakterer äro de vigtigaste af alla, och denna lära har allmänt antagits såsom sann. Ickedestomindre har deras vigt stundom blifvit öfverskattad; för att visa detta anordnade Fritz Müller med sådana karakterers tillhjelp den stora klassen Crustacea och anordningen blef icke naturlig. Men det kan icke betviflas att karakterer hemtade från embryot i allmänhet äro af högre vigt icke blott bland djur utan äfven bland växter. De två stora afdelningarna af blommande växter äro sålunda grundade på olikheter hos embryot — på hjertbladens läge och antal samt
