anfört om vissa fjärilar i trakten af Amazonfloden, hvilka så likt härma andra arter. Denna utmärkta iakttagare visar, att i ett område, der till exempel en Ithomia öfverflödar i prunkande svärmar, finnes ofta en annan fjäril, Leptalis, blandad i samma flock och liknar så nära Ithomia i hvarje skugning och färgstrimma och till och med i vingarnas form, att Bates, som under elfva år skärpt sitt öga för insektsamling, oupphörligen gäckades, ehuru han var på sin vakt. Då härmarna och de härmade fångas och jemföras, befinnas de vara helt och hållet olika i väsentliga bildningar och tillhöra icke blott skilda arter, utan till och med skilda familjer. Om denna efterapning inträffat i blott ett eller två fall, kunde den hafva förbisetts såsom ett sällsamt sammanträffande. Men om vi utgå från ett område, der en Leptalis efterapar en Ithomia, finna vi en annan härmande och härmad art tillhörande samma slägten med fullkomligt samma likhet. Tillsammans uppräknas icke mindre än tio slägten, som innehålla arter hvilka härma andra fjärilar. Härmarna och de härmade bebo alltid samma område, vi finna aldrig en härmare lefva aflägset från den form som den härmar. Härmarna äro nästan utan undantag sällsynta insekter; de härmade finnas nästan i alla fall i öfverflöd. I samma område der en art af Leptalis härmar en Ithomia finnas stundom andra fjärilar som härma samma Ithomia, så att på samma plats arter af tre fjärilslägten och till och med en mal finnas, som alla fullkomligt likna en fjäril af ett fjerde slägte. Det förtjenar särskildt anmärkas att många af de härmande Leptalisformerna äfvensom af de härmade formerna, kunna visas genom en graderad serie vara blotta varieteter af samma art; under det andra äro otvifvelaktigt skilda arter. Men hvarföre, kan man fråga, behandlas vissa former såsom de härmade och andra såsom de härmande? Bates besvarar fullt tillfredsställande denna fråga genom att visa, att den form som härmas behåller det vanliga utseendet hos den grupp till hvilken den hör, under det härmarna hafva förändrat sitt utseende och icke likna sina närmaste slägtingar.
Vi föras härnäst till att undersöka, hvilket skäl möjligen kan angifvas till att vissa fjärilar och malar så ofta antaga en annan fullständigt skild forms drägt; hvarföre har naturen till naturforskarnas förvåning nedlåtit sig till skådespelarekonster? Bates har otvifvelaktigt träffat på den rätta förklaringen. De härmade formerna, som alltid finnas i riklig mängd, måste vanligen undgå en vidsträcktare ödeläggelse; i annat fall skulle de icke kunna existera i sådana svärmar och Bates såg dem aldrig anfallas af fåglar eller vissa
