organiska varelser, som mycket lidit af förintelsen; men vi se i naturen så många sällsamma grader, att vi böra vara ytterst försigtiga i att säga, att ett organ eller en instinkt eller hela kroppsbygnaden icke kunde hafva kommit i dess nuvarande skick genom många gradvisa steg. Det finnes, det måste medgifvas, fall af synnerlig svårighet för teorien om det naturliga urvalet och ett af de mest egendomliga af dessa är närvaron af två eller tre kaster af arbetare eller sterila honor i samma myrsamhälle, men jag har försökt att visa, huru dessa svårigheter besegras.
Hvad beträffar den nästan allmänna ofruktsamheten emellan arter vid kroasering, som bildar en så anmärkningsvärd motsats till den nästan allmänna fruktsamheten hos varieteter vid kroasering, måste jag hänvisa läsaren till rekapitulationen af de fakta vid slutet af åttonde kapitlet, som synas mig visa, att denna ofruktsamhet icke mera är någon speciel begåfning, än omöjligheten för två skilda träd att ympas tillsammans, utan sammanfaller med olikheter inskränkta till reproduktionsorganerna hos de kroaserade slägtena. Vi se sanningen af denna slutsats i den stora olikheten i resultaten af två arters ömsesidiga kroasering, om en art först begagnats till fader och sedan till moder: analogien från betraktelserna om de dimorfa växterna leder tydligen till samma resultat, ty om formerna befruktas illegitimt, gifva de få eller inga frön och deras afkomlingar blifva mer eller mindre ofruktsamma; och dessa former som otvifvelaktigt tillhöra samma art skilja sig i intet hänseende från hvarandra, annat än i sina reproduktionsorganer och deras funktioner.
Ehuru fruktsamheten hos varieteter vid kroasering och hos deras mestiser af så många författare försäkrats vara allmän, kan detta icke anses vara riktigt efter fakta gifna af sådana auktoriteter som Gärtner och Kölreuter. Ej heller är den så allmänna fruktsamheten vid varieteters kroasering öfverraskande, om vi ihågkomma, att deras reproduktionssystem antagligen icke blifvit i så hög grad modifierade. Vidare hafva de flesta varieteter som underkastats experiment varit alster af domesticering; och då domesticering (jag menar icke blott instängning) nästan säkert sträfvar att aflägsna ofruktsamhet, böra vi icke vänta att den också skall åstadkomma ofruktsamhet.
Bastarders ofruktsamhet är ett fall helt och hållet skildt från ofruktsamhet vid första kroaseringen, ty bastardernas reproduktionsorganer äro mer eller mindre funktionelt impotenta, hvaremot vid första kroaseringen båda arternas organer naturligtvis äro fullkomliga. Då vi fortfarande se att organismer af alla slag blifva
