Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/18

464 SJÖGREN, HJ. OM ÖE NORSKA APATrTFÖllEKOMSTEBNA. Såsom rent access orisk a beståndsdelar kunna anföras följande: granat i korn af 1—2 mm:s storlek; möjligen är den sekundär; den är ofta späckad med små kristaller af pyroxen; magnetit i korn upptill en storlek af 0,5 mm och stundom mera; apatit, oftast i oregelmässiga korn, stundom dock med hexa-gouala kristallbegrä-n aningar. Apatiten hör till de vanligaste accessoriska mineralen. Den är ofta något vittrad och är då till färgen svagt brungul och grumlig af ytterst små interposi-tioner; apatiten förekommer i korn af 0,i—0,3 mm storlek. Såväl i skiffrarne från Kragerötrakten, som i den från Hafs-åsen nära Grimstad, förekommer rutil såsom små gulbruna korn 0,03—0,or> mm i storlek. I bergarten från Hafsåsen omgifvas rutilkorneu af gulhvit eller nära färglös, klar litanit, i oregelbundna partier. Som förut är nämdt uppträda så väl rutil som titanit ma k ro sk o piskt och i stor mängd på några af gångarne vid Hafsäsen. Då till de ofvan nämda mineralen fogas jern-glimmer och några Svafvelmetaller, sannolikt svafvelkis och magnetkis, så torde kinlibolitskUFnirnes samtliga accessoriska beståndsdelar vara nämda. Gabbro. Den bergart med hvilken största intresset är förenadt är gabbron, dels på grund af dess många varieteter, dels enär den i dessa trakter uppträder såsom apatitförare. Gabbro från denna trakt af Norge och äfven specielt den apatitförando gabbron har förut undersökts och beskrifvits af MÖHL1) och Otto Lang-); då emellertid båda dessa beskrifningar synas grundade på otillräckligt material och hvar for sig innehålla oriktiga uppgiffer, så skall härnedan meddelas de resultat, hvartill en mikroskopisk undersökning af denna bergart med dess olika afarter ledt. De af mig undersökta profven härstamma från Kragerö. Valberg, Långö, Meinkjair och Ödegården. ') Nyt Milgasiu for Nntumdenskalevue 1877. 'I Zeitschrift d. Deutschen geol. Ges. Bd 31, 1879.