Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/7

Den här sidan har inte korrekturlästs

GEOn. yÖREH, FORHANDL. N:0 81. Bd VI. Haft 11, 453 liga körtlar eller ros ett foroliga partier af ljusgrön apatit, som på detta ställe icke förekommer i samlad gång eller rand. Apatiten är vid Hafsåsen alltid grön, med smaragdens färgvariationer. Under mikroskopet visar den sig dock färglös och något färgande pigment kunde ej iakttagas. Tnterpositioner, ordnade i rader företrädesvis efter de basiska genomgångarne förekomma talrikt; äfven andra genomgångar (pyramidala) blifva genom dem synbara. Interpositionerna innehålla ofta gasblåsor, hvilka äro orörliga och mindre i förhällande till inne-slutningen än de man vanligen iakttager; man skulle derför kunna antaga att glas i nn os lutningar här fiirelisga; de omständigheterna, att ingen iuneslutning innehåller mera än en libell och att denna alltid är rund, synes dock tala för, att de böra tolkas som vätskei n nes lutningar. Vid en jemförelse med andra förut beskrifna apati iförande gängar finner man, att de vid Hafsåsen uppträdande i de flesta fall förete stora likheter med dessa. Så är gångarnes förekomst äfven här bunden vid uppträdandet af en eruptiv bergart, som, åtminstone i närheten af gångarne, liar alldeles samma karakter som den från Odegården bekanta dinyrdioriten. Några afgångarne skulle kunna betecknas såsom apatitförando hornblende-gångar, t. ex. nio 4 och 6; andra äro nästan rena rutilgångar såsom n:o 5. Flera hundra kilo rutil äro här tillvaratagna och man kan utan svårighet anskaffa så mycket, som är möjligt att sälja af detta mineral. Gången n:o 7 kan betraktas som en hornblende och apatitförande pegmatitsång och förekomsten af en sådan antyder, att apatitgångarne iill sitt bildningssätt har åtskilligt gemensamt med uppkomsten af de i denna trakt så vanliga pegniatitgångarne. Förekomsten på gången n:o 4 af kristalliserad apatit bekräftar en redan förut gjord iakttagelse att apatiten, da den förekommer i Svafvelmetaller, gerna kristalliserar. Gängarne u:o 1 och 2 äro i viss mån afvikande från de förut beskrifna apatitfyndorterna i det att pyroxenmineral, dels kokkolit dels gulhvit malakolit samt epidot uppträda i väsentlig mänsrd såsom gångens hufvudmassa.