- Upplanda i Tegelsmora socken, Uppsala län, ligger på slätten cirka ½ fjärdingsväg nordöst från Vendelsjöns nuvarande nordspets, och torde namnet ursprungligen ha velat framhäfva, att byn låg längre upp (på fält, som voro mer aflägsna från sjön än hvad andra fält (land) voro eller längre upp mot vattensystemets källor) i förhållande till bygden kring Vendelsjöns sydligare och mellersta delar.
- Upplanda i Östervåla socken af Västerås län, Uppland, är den längst upp mot den högländtare skogsbygden liggande byn i Åbyåns dalgång.
- Uppland i Mörsils socken, Jämtland, ligger, att döma af generalstabskartan, ofvan den starkt stigande norra stranden af sjön Liten, cirka 2 kilometer väster om Mörsils kyrka. Möjligen kan byn också ha sitt namn af sitt läge i dalen ofvanför Mörsil.
- Uppland i Degerfors socken, Västerbotten, har jag ej kunnat erhålla notiser om.
Land i de ortnamn, som ofvan äro angifna, betyder uppenbarligen »jord, som är föremål för en enskild persons brukande och därför enligt gammal rätt föremål för personlig eganderätt» och står sålunda i motsats till »allmänning». Den plurala formen — i senare tid i Sverige reflekterad i ändelsen -a — kan sålunda ange, att vid tiden för namngifningen en by, som i yngre tid heter Upplanda, hade flera åbor. Detta antagandes riktighet stödes af den omständigheten, att den enda gård i mellersta och södra Sverige, som har formen utan -a, nämligen Uppland i Björkviks socken, Södermanland, än i dag består af en enda gård, under det att Upplanda genomgående är namn på större eller mindre grannsamhällen. Emellertid kan land också tolkas som »odladt fält»; jämför nysvenska trädgårdsland, hvaraf flera naturligen kunde tillhöra samma ägare. Uppland som gårdsnamn kunde alltså beteckna — om vi använda det material, som jag nyss i detalj genomgått — »en grupp af två eller flera gårdar, som äro belägna på en höjd eller längre upp vid ett och samma vattensystem, längre in i landet». I den senare betydelsen brukas också prefixet upp- i nysvenska uppstad, »inne i landet belägen stad, på hvilk en ej kan bedrifvas sjöfart», i mot-
