landområdet hafva varit fri för hvar man. Det var således en allmänningsrätt i ordets egentliga bemärkelse.
På en tid, då skogen i dessa trakter icke hade något saluvärde att tala om, användes densamma af inbyggarne till husbehof samt till kolning.
På samma sätt hafva jämväl de öfverallt å skogarna spridda betes- och slåtterlägenheterna nyttjats af hvarje man fritt och obehindradt. Dock synes i dessa fall en viss häfd hafva utbildat sig, så att den, som först brukat ett fäbodeställe eller en sloglägenhet och fortfarande brukade dem, ansågs hafva en viss företrädesrätt till desamma.
På denna fria brukningsrätt för hvar man, oberoende af bostad inom socken, län eller landskap, berodde den förut anmärkta obestämdheten af gränserna emellan socknar och landskap. Så t. ex. heter det, att Sofia Magdalena och Mora socknar äro i afseende på fäbodarna till en del så blandade, att dels hela fäbodeställen dels större eller mindre delar däraf tillhöra den ena socknen inom den andras områden.[1] Och ännu större frihet synes hafva ägt rum i fråga om tillgodonjutande af de s. k. myrslogarna.[2] Såväl Äppelbo som Nås socknemän hade nyttjat slogar i Järna socken;[3] Nås socknemän i Floda socken;[4] Järna socknemän i Leksands socken;[5] pastorsbostället i Venjan hade »slogat» inom Lima socken;[6] socknemännen i Särna och Idre på därvarande gamla kronoparker o. s. v.[7]
Fäbodeställena förvandlades ofta till byar. Yngre socknar hade ursprungligen varit fäbodeställen till äldre. Mången by
- ↑ K. Bef. kung. d. 5 maj 1841, Adde a. a. s.52; Stocksbo by och Löfås fäbodeställe i Ofvansjö s:n af Gäfleborgs län hade betesrätt inom Svärdsjö s:n, se K. Br. d. 9 nov. 1861 (n:r 66 Ekström) o. Adde a. a. s. 67; Älfdalens socknemän hade 2 fäbodeställen inom Lillherrdal s:n af Jämtlands län, Adde a. a. s. 90; Jämväl Orsa socknemän o. Våmhus kapellbor hade »häfder» inom samma s:n, Adde a. a. s. 88; »myrslogar och fäbodeställen äro spridda öfver skogsmarkens hela yta», se Br. d. 9 nov. 1861 (n:r 65 o. 66 Ekström).
- ↑ Med myrslogar, äfven kallade köl-, vakt-, sjö-, och ängslogar, förstås »oinhägnade ängslägenheter i öppna skogen utmed någon bäck eller vattendrag eller igenvallade fläckar i eljest odugliga mossar, vanligen belägna på långt afstånd från byarnas tomter eller inägor» – Ekström s. 143 not. Malungs s:n hade t. ex. 23,232 tnl. 9 kpl. myrslogar spridda öfver hela socknen. Br. d. 21 juli 1854 (n:r 57 Ekström).
- ↑ K. Br. d. 18 jan. 1841 (n:r 52 Ekström).
- ↑ Adde a. a. s. 14.
- ↑ Ibm s. 31.
- ↑ Ibm s. 76.
- ↑ Ibm s. 97.
