Återstoden 58,536 tnl. 18 kpl. skulle kronan bibehålla. Men enär socknemännens »häfder uti vakt- och kölslogar» lågo spridda öfver hela socknen och det endast genom hela skogens fördelning vore möjligt att åt de enskilde bevara dessa häfder, medgafs, att socknemännen finge emot ränta och skatteköpeskilling inlösa den skogsandel, som öfverstege 300 tnl. per besutenhet.[1] Ifrågavarande öfverloppsmark skulle skattläggas på sätt, som genom Kungl. kung. d. 4 febr. 1811 finnes stadgadt i afseende å skattläggning af till nybygge oduglig öfverloppsmark å rekognitionsskogarna eller i likhet med hvad genom Kungl. bref d. 29 nov. 1796 vore föreskrifvet medelst bestämmande af viss skogsränta i penningar (den s. k. Savolax-metoden).
I Järna socken tilldelades de enskilda jordägarne ett skogsanslag af 105,140 tnl. 11 1⁄4 kpl. (omkring 317 tnl. per besutenhet). Återstoden 1,811 tnl. 9 3⁄4 kpl. skulle år kronan bibehållas.
I Äppelbo socken tilldelades socknemännen 53,260 tnl. 11,552 kpl. skogsmark (omkr. 317 tnl. per besuttenhet). Sedan härjämte 2 mantal nyhemman erhållit ett förökadt skogsanslag af 375 tnl. per besutenhet eller 1⁄8 mantal, återstod en kronan tillhörig öfverloppsmark af 17,857 tnl. 5,323 kpl.
Kronans öfverloppsmark i bägge socknarna blef dock till hemmantal indelad efter de för rekognitionsskogarna bestämda grunder och efter förutgången skattläggning till skatte försåld.[2]
I Sofia Magdalena socken ansågs all skogsmarken vara nödvändig för socknemännens behof (190 tnl. 20 kpl. per besuttenhet).[3]
Samma förhållande ägde rum i Malungs socken;[4] likaså i Mora,[5] Venjans[6] m. fl. socknar.
I Svärdsjö socken hade kronan redan före storskiftet utbrutit en till Svartnäs bruk upplåten rekognitionsskog om 15,476 tnl. Vid storskiftet afsattes tvenne skogstrakter om tillsammans 17,000 tnl. till häradsallmänningar. Den återstående skogsmarken fördelades byavis på besuttenheterna.[7]
