lefwereras, men dock alla för skatt och utlagor odrifne besittias», att åbon icke hade »macht denne rätten på något sätt genom pant eller sahlu att alienera utan husbondens samtycke», hvilken ock hade lösningsrätt samt »att denna rättigheten kan och må ärfvas efter Lag som annat lösöra»[1]. Slutligen förklarades genom K. Br. d. 8 dec. 1724 till Kam. Koll. i anledning af Landträkenskapernas förkortande, att stadge- och sämjehemman skulle därefter i jordeböckerna uppläggas under kronotiteln.
Härmed blef ändtligen frågan afgjord. Sämje- och stadgehemmanen ansågos vara helt öfverförda till krononaturen, och åborna därå ansågos hafva konfirmerad besittningrätt.
Vi skola nu söka utreda, huru detta slags jord uppkommit.
Härvid anmärka vi först, att sämje-, stadge-, stubbe- och röjselrätter hade väsentligen samma rättsliga karaktär.
Så säges det, att »sämjemän» eller »stadgabönder» utgifva än »sämja»[2] än »stadga»[3] eller att sämjemän utgöra efter »som the af allir stadgade och skattlagde äro»[4]. Vanligen kallas dock dessa hemman i Götaland (Väster- och Östergötland, Småland, Halland och Bohuslän) sämjehemman, i Svealand stadgehemman. Men stubbe- och sämjejord voro ock stundom af samma art. Stubbegods, heter det, äro »the godz ther kronan äger iorden och Bönderna äga husen, och the vtgiöra sin skatt effter en Semie som ther aff ålder på lagdt warit haffuer»[5], och räntepersedlarna benämnas sämja såsom sämjepenningar och sämjesmör. För Bobergs härad säges det dock att 9 sämjebönder finnas »och en part aff them är stubbebönder»[6], hvaraf inses, att stubbebönder och sämjebönder icke alldeles sammanföllo. Stubbejord kunde nämligen vara af såväl skatte- och krono- som sämjenatur. Det är endast med det senare slaget, vi här hafva att göra. Af enahanda beskaffenhet med stubberätterna voro de s. k. röjselrätterna.
Om vi alltså begränsa förevarande grupp af jord eller sämje-, stadge-, stubbe- och röjselrätter sålunda, att vi dit endast hänföra de hemman, som ursprungligen hvarken voro skatte eller krono utan ett mellanting emellan båda, så torde man kunna
