»Bohlbyen»[1]. Uti konung Johans bref d. 22 dec. 1568 föreskrifves, att om några nybyggare eller torpare ville sätta sig ned till att bygga och bo på de i Gudhems härad varande sämjeutjordar, skulle de särskildt skattläggas och icke räknas under föreskrifna sämja[2]. I en skrifvelse till Kammarkollegium anför en sökande, att ett år 1638 köpt hemman Tyskbo, Onsviks socken och Tjusts härad, »förmenas vara upbygdt på Fahlwijks ägor, som ähr ett semjehemman, under hvilkets sämjorätts prætext, en Ryttare bördig från Fahlvik, will sig bemälte hemman såsom genom bördsrätt tillvälla»[3].
Härmed sammanhänger ock den omständigheten, att konungarne meddelade konfirmationsbref såsom å kronohemman jämväl å torp upptagna å skatteägor, såsom då t. ex. Gustaf Adolf enligt bref d. 18 juni 1626 meddelade ständig besittningsrätt å ett torp, upptaget »af skattejordh och Dragherydhs ägor», i Kånna socken, eller då han samma dag gaf sådant bref å torpet Presteboda i Tutaryds socken och Sunderbo härad, hvilket enligt häradsbevis vore »upptaget af Tutaryds by och skatteägor»[4].
Såsom förut är sagdt, hade ifrågavarande sämje-, stadge-, stubbe- och röjselrätter vanligen konfirmerad besittningsrätt.
Dylika sämje- eller stadgebref omtalas flerstädes. I bref till Gustaf Olsson d. 1 aug. 1540 föreskrifver Gustaf Vasa, huru borde förhållas med »the sämie breff som almogen haffuer allestedz (i Västergötland) beropet sig upå». Enligt förut anfördt bref d. 22 dec. 1568 till bönderna i Gudhems härad förklarade sig Johan III stadfästa alla de sämjebref »the I underdånighet haffwe för oss presenterett latitt».[5]
Själfva namnet synes hafva uppkommit af den »städja» eller »sämja» som enligt öfverenskommelse skulle utgå för besittningsrätten till jordägaren, vare sig till kronan eller enskild man. Sålunda berättas, att hertig Gustaf Adolf d. 6 febr. 1610 meddelat ett stadgebref å hemmanet Vedboda i Sundby socken och Västerås län för 20 svenska daler årligen[6]. Enligt bref, dateradt måndagen näst före Calixti dag 1533, utfärdade konung
