Som lagarna endast omnämna hamarskiftet såsom ett på deras tid redan aflagdt skiftessätt, har man sväfvat i ovisshet om dess betydelse. Sålunda har Schlyter härledt hamarskifte från hamarr, klippa, och en by, som sades ligga i hambri, skulle vara en sådan, som utan redig tomtindelning vore belägen på steniga backar.[1] Lindblad åter har härledt det från »hammare», särskildt i betydelse af Tors hammare, och med en by »i hambri» skulle då förstås en sådan, som låge i kors, d. v. s. i oregelbunden ägoblandning.[2]
Hvarken den ena eller andra förklaringen synes oss vidare lyckad. Utom det att så väl Schlyters som Lindblads tolkning förefaller tämligen sökt, torde det vara svårt att förklara, hvarför en sådan anordning af by, som de hvar för sig tänkt sig, just skulle kunna benämnas ett skifte.
För vår del tro vi, att »hamar» i »hamarskifte» är besläktadt med »heimr», »hem», »hember», »haim» eller »ham» och skulle då betyda hus, hem eller värld.[3] I allt fall torde. »hamar skipt» vara en fullt analog bildning med »hamar siangh», som Schlyter själf öfversätter med ett visst slag at »hemgift».
Med denna tolkning skulle hamarskifte betyda »hemskifte», d. v. s. skifte af den stora familjens gemensamma hem uti de individuella familjernas särskilda hem.
Medelst hamarskiftet delades då först själfva tomten i ett visst antal delar, s. k. bol, efter antalet af de i skiftet ingående familjerna. Hvarje sådant bol blef alltså en individuell familjebostad eller gård. Men då skiftet ursprungligen omfattat endast själfva tomtplatsen och då den ena familjen icke torde haft behof af större bostad än den andra, lades alla bolstäderna lika stora.
Då detta skifte ägt rum långt tillbaka i forntiden, är det helt naturligt, att vi vinna den bästa bekräftelse härpå från Sveriges äldsta bygd – Skåne.
Enligt detta landskaps lag utgjordes också byarna af flera lika stora bol.[4] Detsamma intyga ock medeltida handlingar. Sålunda omtalas 2, 3, 4 bol, hela och halfva bol (lat. mansus) o. s. v. i samma by[5] (lat. villa).
- ↑ Se ordboken vid Hamar.
- ↑ »Om skifte af jord» – Upsala 1838 s. 7.
- ↑ Se Schlyter: ordboken vid hamar, hem, och hamar siangh. Ihre.
- ↑ I: 72, II: 26.
- ↑ D. S. n:r 26, 28, 33, 34.
