Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/206

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
201

»gärderna» och »settingarna» vanligen bildades genom hopfogning af vissa jordatal till en skatteenhet.[1]

I detta sammanhang torde ock böra framhållas skillnaden emellan ett jordatal och ett mantal.

Medan ett jordatal utgöres af en viss areal åker, vanligen uppskattad till åker af bästa slag, samt af en därå belöpande andel i bys alla tillydande förmåner, såsom bihang eller åtföljd, är mantal måttet på en fastighet, såsom bestående af både in- och afrösningsjord jämte därå belöpande andel i bys förmåner såsom bihang eller åtföljd.

Angående jordatalens betydelse må i öfrigt anföras, att de äro mått på jordbruksfastigheters rättsliga storlek.

Men då, såsom sagdt, jordatalet i första hand endast omfattade åkern och senare jämväl ängen, var också endast den odlade inägojorden, uttryckt i jordatal, omedelbart objekt för den privata jordäganderätten.

Köp, gåfva, pantsättningar m. fl. afhändelser af jord hade sålunda endast afseende å den odlade jorden.[2] Priset för hvarje örtugland var, enligt hvad förut är påvisadt, legalt bestämdt.[3] Alla örtugland ansågos hafva ungefär samma värde. Ännu i dag äro i Dalarne alla reducerade snesland inom samma socken vanligen taxerade till samma belopp.[4] På samma sätt var det vid lega. Det ena öreslandet gaf lika mycket i afrad som det andra. Afraden synes hafva utgjort 124 af jordvärdet, d. v. s. 1 mark vägdt silfver för ett markland, 1 öre för ett öresland o. s. v.[5]

Vid ingen af dessa rättshandlingar tog man någon hänsyn till den okultiverade jorden.

Slutligen hvilade skatter och onera endast på den odlade jorden. När konung Sverker frikallade kyrkans egendom från

  1. 16 öresland eller 6 åttingar bildade ofta en setting och 6 settingar 1 gärd. Enligt Ö. G. H. 1543 n:r 10 bildade 6 attingar 1 setting i Vifolka, Göstrings, Lysings, Dals och Aska h:d.
  2. Den i V. G. L. föreskrifna formalitet vid köp och pantsättning, som kallas »umfärd bestod uti att »gange um akre ok ængiæ ok sua apter a topt siþæn».
  3. Se Dipl. Sv. 2745 o. 2746. Greger Magnusson sålde till Uppsala domkyrka 14 öresland för 336 mark pr samt till domprosten Björn 4 örtugland för 32 mark penningar. Hvarje örtugland kostade i begge köpen 8 mark penningar.
  4. I Malung t. ex. 80 kr. pr snesland, i Lima 70 kr., i Järna 22 kr. o. s. v.
  5. Schlyter: ordboken vid markland.