emellan två byar eller omkring hvilken lågo flera byar, skiftades så, att hvar by tog lika mycket. Nu gåfvos ock regler för skifte af den del af allmänningen, som låg i hvarje hundaris eller folklands yttergränser. »Ligger allmänning, säges det, mellan hundari eller folkland, tage hälften hvardera». Men denna regel utföres närmare sålunda, att den emellan två hundari eller folkland liggande allmänningen skulle snörrätt delas i tre delar, hvaraf två delar, d. v. s. en tredjedel för hvart hundari eller folkland skulle vara enskild skog och återstående tredjedelen allmänning, hvilken slutligen skulle tuskiftas på de båda delägarne.
Sedan sålunda uppkommit bestämdt begränsade allmänningar för folkland, hundari och byar, erhöllo dessa menigheter uteslutande rätt, hvar till sitt område.[1]
Rätten att nyttja hundaris allmänning, var beroende af tillstånd på hundaris ting. Att »fara» folklandsallmänningen torde väl ex paritate rationis hafva berott på tillstånd å landstinget.
Rätten till vatten berodde på rätten till land. Vatten inom de särskilda allmänningarna eller värnalagen tillhörde dessa. Undantag utgjorde dock äfven i Uppland båtled och allmän farled, som oberoende af läge inom eller utom privat rättsområde alltid voro allmänning. Farled skulle vara 10 alnar bred, båtled 5 alnar. Byggnad i led var förbjuden vid bot af 6 marker. »Aldræ manna leþ» fanns i »sund» emellan byar, hundari eller folkland.[2]
Hvad Södermanland angår har vid tillkomsten af dess lag, jordäganderätten intagit en mer än enligt öfriga lagar utvecklad ståndpunkt. Allmänning omtalas icke, utom i fråga om ledsund och båtled, hvarom gälla ungefär samma bestämmelser som i U. L.[3] Troligen har allmänningen till större delen redan utskiftats.
För att nu öfvergå till Västergötland, så hade det vid tiden för västgötalagarnas tillkomst väsentligen samma område som nu. Här må likväl anmärkas, att Göta älfs högra strandlandskap, det s. k. Inland, fått sin befolkning från Västergötland och ursprungligen tillhört detta landskap. Härjämte hörde dit det af västgötar bebyggda Dal samt slutligen Mo härad i Småland.
