Sannolikt utgöra dock flera af dessa till kronan indragna allmänningar medeltida byallmänningar.
Så är åtminstone fallet med Rådaås. Denna har blifvit kronoegendom på följande sätt. Sedan medeltiden brukades Rådaås såsom gemensam allmänning för kringliggande byar och gårdar. Men år 1607 fridlyste Råda kyrka densamma med anspråk på äganderätt. Genom härads- och lagmansrättsdomar af år 1661 och 1662[1] blef åsen i tvist emellan allmänningsintressenterna och kyrkan tilldömd kyrkan samt slutligen, såsom jämte kyrkan lydande under Leckö grefskap, i sammanhang med detta af kronan reducerad.
Ofvan berörda allmänningsdelar äro emellertid endast sådana, öfver hvilka kronan icke allenast tillagt sig äganderätten utan äfven dispositionsrätten.
Å flertalet af de i V. G. L:s allmänningsförteckning förekommande områden hafva naturligtvis menigheterna fortfarande åtnjutit nyttjanderätten.
Att likväl kronan tillerkänt sig äganderätten jämväl å dessa är fullt bevisligt.
Sålunda lät landshöfdingen i Älfsborgs län H. v. Vicken anställa rannsakningar om »alla allmänna skogar, berg, siögar och vatn» i detta län vid häradstingen 1686 och 1687. Rannsakningarna företogos af häradshöfdingarne i närvaro af landshöfdingen och kronans befallningsman. Märkligt är, att V. G. L:s allmänningsförteckning helt och hållet legat till grund för denna rannsakning. Till landskapets forna allmänningar ansåg man att riket eo ipso hade äganderätt.
I ett bref till Kammarkollegium[2] d. 26 april 1687 framlade landshöfdingen resultatet af de gjorda undersökningarna. Han framhåller däri, att i Vähne h:d finnes »Hans Maj:ts enskijlta Parcker» Hall- och Hunneberg samt Kuluskough, som »hålles för» Åsaka s:ns allmänning; att Rijsveden är sockenallmänning för
- ↑ Den förra afkunnad d. 27 sept. 1661 af Kållands häradsrätt i
Örslösa har denna rubrik:
»Uti den tvistiga sak emellan – – M. G. de la Gardie – – kärande ang. en eenskyllt skogh be:d Rådaåhs, som af forna tider hafver warit kallad kyrkieskog, then omliggande grannar å hvar sin sida med hygge beklagas illa hafva tracterat. Svarandena däremot prætendera allmänningsrätt och fritt hygge efter den gambla häfden.»
Den andra domen är afkunnad af samma härads lagmansrätt i Lidköping d. 2 okt. 1662. (Kam. Ark.)
- ↑ »Bref från Orterna».