Trangisvåg, en liten: plats på den sydligaste ön Suderö. Den ligger vid en liten fjord eller »våg», som är omgifven af jämförelsevis låga basaltfjäll, och har för öfrigt, så vidt jag vet, ingen märkvärdighet.
Fågelberg på Färöarna.
(Af A. Bloch, efter fotograf.)
Strax fartyget kastat ankar, satte en båt ut från land, rodd af sex unga, raska färöingar i deras egendomliga dräkt. Den utgöres af en tröja af mörkbrun eller kaffebrun färg, knäbyxor; en egendomlig, brun-, blå- eller rödrandig mössa, till formen något liknande vår norska »toplue», men upptill hoprynkad, strumpor och ett slags kuriösa skinnskor, som dock syntes vara bekväma. De förfärdigas af ett enda sammanviket skinnstycke, som hopsys på ofvånsidan, och fästas på foten ungefär på samma sätt som sandaler.
Färöisk lots i nationaldräkt.
(Efter fotografi.)
Båten, som förde platsens »sysselmand» och läkare, lade till vid sidan af vårt fartyg. De gingo ombord hos oss. Medan båten låg kvar, sökte jag lyssna till färöingarnes språk och, om möjligt, uppfatta något däraf. Jag visste ju, att det är ett dotterspråk till gammalnorskan, och hade hört, att det skulle mycket likna vårt
