Sida:På skidor genom Grönland 1890.djvu/278

Den här sidan har korrekturlästs
247
C. T. EGEDE OCH ROTHE.

1787 gjorde Egede och Rothe ej mindre än 6 försök[1] alt från Island nå Grönlands östkust, men oaktadt de detta år fått ännu ett fartyg, en från Köpenhamn uppsänd huckert, lyckades de blott en gång få land i sikte. Detta var den 17 och 18 maj, då de inne i en djup bukt af isen. kommo landet norr om Kap Dan 6 till 7 mil nära.[2]

Det sista försöket gjordes den 11—29 september. Med den kännedom vi nu äga om isförhållandena söder om Kap Dan kan det synas underligt, att de icke på denna årstid kunde nå land. Men orsaken var, att de befunno sig för långt i nordost och dessutom hade att kämpa med stormar och tjocka.

  1. Dessa försök voro följande:
    1. 1 april till 12 april.
    2. 8 maj till 18 maj (då land sågs).
    3. 8 juni till 3 juli.
    4. 20 juli till 10 augusti.
    5. 26 augusti till 31 augusti.
    6. 11 september till 29 september.
  2. Om strömmen på detta ställe gör Egecle en intressant anmärkning. Han säger: »En gång under de tvenne föregående dagarna gick strömmen norr ut, hvilket jag med så mycket större visshet kan säga, som jag med båda fartygen för hvar dag befann mig 30ʹ eller 7½ mil nordligare än enligt fartygens uträkning. Detta var efter mitt förmenande säkerligen orsaken till den djupa isbukt, som banade mig väg så långt, att jag fick se landet.» En liknande bukt i isen och ungefär på samma ställe fann man med Ingolf 1879 (se om dennes färd längre fram), och den 11 juni voro vi, såsom redan är berättadt, med Jason inne i en bukt på detta ställe.
     I samband härmed må ock nämnas, att jag 1882 på 66° 40ʹ och 66° 50ʹ n. br. (alltså betydligt norr om det ställe, där Egede inträngt) fann ganska anmärkningsvärda ström förhållanden under Grönlands östkust. Den 24 eller 25 juni fastnade vi i isen och drefvo många dygn (till den 9 juli) i V. N. V. riktning (rättvisande) rätt inemot land med en hastighet af öfver 2 mil i dygnet; sedermera drefvo vi i mera sydlig riktning. Det synes som strömmen längs Grönlands östkust vore underkastad flere ganska anmärkningsvärda oregelbundenheter. (Se härom äfven längre fram i detta kapitel.)