Sida:På skidor genom Grönland 1890.djvu/440

Den här sidan har korrekturlästs
403
VETENSKAPLIGA SYFTEN.

Redan en undersökning af isens beskaffenhet, stigningsförhållanden m. m. på denna sida skulle därför vara af vikt.

Ännu mer okändt var emellertid alltjämt hela det inre. Visserligen kunde vi af de båda senaste expeditionerna draga en och annan slutsats om, huru där sannolikt såg ut, men en sådan slutsats var af mindre värde så länge ingen varit där, och viktiga röster höjde sig ju ännu för, att det icke var helt och hållet snö- eller isbetäckt. Oaktadt jag aldrig lutat åt denna mening, föreföll det mig dock, som en undersökning af höjd- och stigningsförhållandena i det inre, med andra ord formen af den snö- eller ismantel, som täcker Grönland, måste vara af stort intresse.

Men en undersökning, som jag tillade ännu större vikt, var den af de meteorologiska förhållandena i Grönlands inre. Till någon fullständigare kännedom häraf gåfvo de föregående expeditionerna få eller inga bidrag, och jag yttrade, som det synes med rätta, i min uppsats i »Naturen» (jan. 1888)[1] att »för meteorologerna skola iakttagelser af klimatet, uppgifter om temperatur, fuktighet, vindstyrka och vindriktningar, upplysningar om nederbörd och molnbildning på dessa ofantliga snö- och ismarker vara af stor betydelse. Här herska förhållanden så helt och hållet olika dem i de trakter, hvarifrån man regelbundet får observationer.» Såsom längre fram skall omtalas, skulle vi också få det sistnämda i hög grad bekräftadt.

Jag kunde gärna tillagt, att äfven för geologerna sådana upplysningar skola vara viktiga. Ty huru skall man kunna bilda sig någon säker föreställning om inlandsisens inre hushållning, att jag så må uttrycka mig, innan man känner de nederbörds- och temperaturförhållanden m. m., som råda på dess yta?

  1. »Grønlands Indlandsis», Naturen. Bergen 1888.