ständigheter är det mycket lyckligt att ha ett vattentätt segelduksgolf. Balto yttrar om denna bönsoppa, att »hon visserligen icke var så alldeles ren, ty tältgolfvet var tämligen smutsigt, men det fick ej hjälpa. Den smakade oss lika bra, ty våra magar voro tämligen tomma». Att det kommit litet sprit med i soppan, nämner han ej; det var ju endast helt litet och skämde säkert ej smaken i hans tankar.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 467 i filen På skidor genom Grönland 1890.djvu. Bildtext: Holms och Gaméls nunataker (den 26 augusti). (Teckning af författaren.)) |
Sedan vi ändtligen afslutat vår middag och just som vi tyckte det var varmt och godt i tältet, blåste det upp en snöstorm. Det var visserligen endast jordyra, men vi fingo den midt i ansiktet, då vi drogo vidare, och blåsten tilltog alltjämt mot aftonen. I 9 graders köld var det mindre behagligt. Vi stampade oss emellertid fram emot den så godt vi kunde uppför en brant stigning, med de framåtböjda hufvudena insvepta i kapuschongerna, alldeles som munkar, medan den fina yrsnön gjorde sitt bästa att intränga genom alla porer och springor i våra regnkläder. Det var långt lidet på aftonen, när vi slogo upp tältet och kröpo i säckarna. Några hafrekäx, en liten tallrik köttpulverchoklad och litet citrongranit smakade förträffligt på sängen, medan månen kastade sitt
