Tjuguandra kapitlet.
Sjöresan i segelduksbåten. — Ankomst till Godthaab.
Följande morgon (deri 29 september) buro vi båten öfver
ören ned till sjön. Att stampa sig fram med honom
genom den sega leran var värre än någonsin. Fötterna sjönko
ned och sögo sig fast för hvart steg vi togo. Omsider hunno
vi sjökanten och lade båten ifrån oss för att vända om och
hämta våra öfriga saker.
Hela massor af måsar syntes; vi hade gladt oss åt utsikten att få färsk mat; men olyckligtvis höllo de sig på alltför vördnadsfullt afstånd. Då vi fått mer än nog af leran, föredrogo vi att bära återstoden af våra saker öfver land, så oländigt det än var.
Som jag kom ned mot båten igen, fick jag se, att han låg och flöt långt ute på sjön. Denna hade nämligen under tiden stigit och satt hela den yttersta delen af ören under vatten. Oaktadt vi lagt båten långt från vattenkanten, hade dock Sverdrup lyckligtvis varit nog omtänksam att fästa honom vid en i leran nedstött staf. Medan jag bar våra saker fram till en udde vid sjön, vadade Sverdrup ut till båten och rodde
