troget fasthållit vid detta bruk, sålunda lär en påskdag hos en polsk furstinna i Paris ej mindre än 5,000 ägg ha gått åt.
I de grekisk-katolska länderna, såsom i Grekland och Ryssland, åtfölja oftast gåfvor af röda ägg den brukliga påskhälsningen »Kristus är uppstånden», hvarpå svaras: »Ja, han är sannerligen uppståndem. Denna sed har under århundraden oförändrad bibehållit sig. I Grekland färgas äggen på onsdagen eller torsdagen i påskveckan, nu för tiden med anilin, förr med bresilja. Med »röda ägg» förstås alla färgade ägg. Ofta inristas å de ryska äggen med en fin pennknif olika slags teckningar, isynnerhet initialerna X. B., d. v. s. Хрuсmось Воскресе = Kristus är uppstånden. I Sverige var det äfven förr brukligt att påskdagen hälsa hvarandra med utropet: Herren är uppstånden, hvilken hälsning besvarades med orden: Han är sannerligen uppstånden.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 9 i filen Påskäggen och deras hedniska ursprung – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 11. Påskägg från Unt.-Dubňen, Österrike. Vaterländ. Museum i Olmütz. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 9 i filen Påskäggen och deras hedniska ursprung – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 12. Påskägg från Walakiet, Österrike. Vaterländ. Museum i Olmütz. |
Konsten att måla ägg är emellertid högst uppdrifven i Österrike, där denna sed bäst tyckes ha bibehållit sig. I hvarje hem arbeta döttrarna ifrigt därmed under fastlagen; dessutom finnes det särskilda skickliga äggmålerskor, hvilka ha till salu konstnärligt målade ägg i tusental. Unga och gamla skänka hvarandra sådana
