— 180 —
och talade inte om annat än sitt eget andliga lif. Men hon hade rykte om sig för att vara en from kvinna, och man sade, att domprosten fäste stor vigt vid hennes omdömen och rådförde sig med henne i många saker, hvilka voro af vigt för församlingen. Och domprostens tanke om någon var bestämmande för alla guds barn i Gammelby. Därför såg fru Hallin upp till fru Pegrelli, såsom till en, hvilken var längre kommen i nåden än hon.
I kväll hade hon dessutom ett särskildt intresse af detta samtal. Ty fru Pegrelli var Eva Baumans tant, hos hvilken sagda unga dam bodde, medan hon ett par månader skulle vistas i Gammelby för att taga lektioner i musik. Och fru Hallin visste, att hennes son på sista tiden ofta varit hos fru Pegrelli. Ja, han hade till och med stannat där till kvällen två gånger. Därför ville fru Hallin uppfylla sin moderspligt och försöka få veta, hvad hennes son gjorde där. Det kunde väl inte vara möjligt, att han, som nu hade så alvarliga saker att tänka på, verkligen skulle gå och leka förälskad. Ty att han på alvar skulle kunna älska Eva Bauman, det kunde fru Hallin inte tänka sig, lika litet som hon öfver hufvud taget skulle hafva kunnat tänka sig detta med någon af de unga flickor hon kände.
Och därför satt hon nu och talade med fru Pegrelli i almänhet om sin son och tackade henne, för att hon varit så vänlig och velat se
