tå icke hade Laga förfall at undskylla sigh medh. Tå hade man Tijdh och Dagh/ at reda sigh ther till/ och äntå icke längre/ än till at förswara Rijkzens Gräntser. Och blefwe än tå afflagde för Land-redh/ så at the hade frijt Fohr och Fordenskap så länge the woro på Resan; Finge the någon skada/ antingen på Häst eller Wapn/ eller ock blefwe fångne uthi Chronenes Tienst/ tå borde Konungen förlåssa them/ och rätta them theras Skada up igen. Rijkzens Rådh och andre Förnämblige hade stoort Underhåld aff Chronan till Landh och Lähn/ och än tå ther uthöfwer/ the såsom hade Lagmans och Häredzhöggdinge döme/ the hade them frij för theras Tienst och Omaak.
Effter thet wij nu uthi 60. Åhr hafwe warit ther uthaff medh/ uthan heller see ther till/ man kundt såå niuta the Priviligier och Frijheter/ som wij nu hafwa bakommit/ at the måtte rätt/ och uthi then bästa måttan uthydde och förståndne blifwa/ sådan Förklaring/ såsom Konungens egen Ordh tydde/ på then tijdh the blefwe uthgiffne. Så hade wij något tacka före/ och hålla oss weder. Och war Konungens Ordh så/ at han wille föra sitt Konungzlige Regemente/ at alle Ståndh/ och synnerlig Adelen här uthi Rijket skulle blifwa widh macth/ och at the isynnerheet skulle hafwa Lust och Wilie at boo under honom. Och kunne förty ther så måtte hända till sätt/ och icke synnerligen bekosta sigh medh dyra Kläder och
