causæ effectus, quæ adjacentia, quæ cognata, quæ pugnantia, &c. Och hurulunda man sedan med hwart och ett/ uthi sin rätta Tijd/ wijssligen må weeta och kunna skaffa ther Nytta och Gagn med. Item/ Hwad som tienar eller icke.
Then som så hafwer farit alle förbenembde Rum grundeligen och wäl igenom uthi sitt andrande/ then kan man hålla för then Man/ som wijda och wäl hafwer försöckt sig/ elliest är thet fåfängt/ och fögo bättre/ än inthet/ at hafwa myckit hördt och inthet achtat/ myckit hafwa läsit och lijtet behåller/ wijda hafwa wandrat och lijtet förfarit. Kan man med thet samma hafwe någon Tijdh/ Tilfälle eller Lägenheet/ at gifwa sig uppå något Krijgztugh/ ther som ingen synnerlig Fare kunne wara på ferde/ tå måtte man thet ock försökia/ så hade man sedan theste större och mere Wijtzord at handla ock tala om Krijkzsaker/ kan ther ock tå något ibland/ med thet som han således hafwer sätt förfara/ som wår Art och Lägenheet medgifwer/ så at man thet uthi lijka fall med Nytta och Gagn kunde rätta sig effter/ tå kunde han med Ähra och Anseende (Ther thet skeer uthi rättan Tijdt/) gifwa sitt Rådh och Betänckiande om tillkänna/ och hielpa at stellat uthi Wercket.
Och som tillförne förmält är/ at thet är ett uthaff the Try/ som till Förnufft och Klookheet tiänligit är/ at
