Then förste Booken och förste Deelen.
Så stoor Glädie som gode Föräldrar see och hafwa öfwer theras Barn/ när the wäl må/ äre Lydige/ Tuchtige/ Fromme och Gudfruchtige/ så stoor är ock Sorgen ther twert emoot igen/ när the blifwa Olydige/ Otuchtige/ Ostyrige/ Sielff-wåldige och Ogudachtige; Så at mången heller gerna säge sig aldrig hafwa Barn/ eller ock/ at GVDS wille snart låta kalla them hädan igen ifrån them/ än at hafwa sådane. Och både thesse Deelerne stå myckit uthi förste Vpfödzlen/ sådan som then är/ så blifwa the gärna på åldren. Vnger nimmer/ och Gammal håller. Och förty är icke nogh wara ädel byrdigh/ med mindre man ock ther hoos är wäl upfödd. Thet nu Psalmisten säger/ at then Onde är Wrångwijs alt ifrån Moderlijfwet/ Thet är icke sagt om Alle/ uthan allenast om Förtappelsens Barn thet äro the som Onde och Wrångwijse äre/ aldrig wela blifwa bättre; Men med them andre icke så/ Vthan som man lätteligen kan
