Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
185
Det var slut med striden på himmeln, molnen flydde, och solen gick ner klar och gyllene i havet. Länge lågo solnedgångsflammorna över himmel och jord, men ännu efter det de slocknat i sommarnattens turkosfärgade luft, sutto de på Ledaren med armarna lindade om varandra, tigande.
