IV.
— Vill ni göra en bit om hertigparets ankomst, sade redaktionssekreteraren, vänd till Pennskaftet, som stod rak som ett ljus inne i det så kallade Trälhavet i väntan på order.
— Jaha, sade hon, hur långt?
— Å, ni behöver inte vara så snål på orden, sade han, vi har just ingenting, som står över i dag. Och glöm inte att tala om prinsessornas och uppvaktningens toaletter, dock så att det hela verkar lätt demokratiskt.
— Prinsessan X i en åskmolnsblå promenaddräkt såg ut som om hon tänkte på lille prins Y och undrade, om han hade ont för tänder, föreslog Pennskaftet affärsmässigt, men inom sig tänkte hon: Vad modekrönikösen skall bli förbannad!
— Ja, så där ungefär, ni får försöka att lotsa er fram mellan våra demokratiska läsare och våra rojalistiska läsarinnor, så att båda parterna blir nöjda. Har ni poliskort?
— Ja, ett som jag själv flörtat mig till av polismästaren, den där gången minns väl redaktören, då han ville anställa mig i detektiven.
Redaktionssekreteraren var för van vid
4. — Wägner, Pennskaftet.
