72
du varit på kliniken i dag. Och han började berätta om allt det elände, som sköljt igenom hans klinik på det stora sjukhuset, om vanvårdade barn och övergivna kvinnor, fattigdom, undernäring och död.
De diskuterade ivrigt de olika fallen och deras sociala orsaker, snart hade hon glömt sin nedslagenhet.
— Tack skall du ha, som påminde mig, sade hon till sist, du vet alltid. Att jag kunde glömma så, våra egna behöver oss kanske inte, men arbetarkvinnorna gör det. Vi skall arbeta för dem.
— Ja, det bör ni visst det, sade doktorn och tillade lägre: bara ni inte låtsas om det för dem, men det sista hörde icke hans hustru.
— Det var sant, tillade han, det står i kvällstidningen, att din vän Tilly Berg blivit förklarad inkompetent att söka lasarettsläkarbefattningen i Karlköping. Så de stackars överklasskvinnorna har allt behov av litet rösträtt de också.
Det var en nyhet, som, det visste han, skulle återge Ester all hennes handlings- och stridslust, och han misstog sig inte.
— Jo, det vill jag lova, inkompetent, kan man nu bara tänka sig, Tilly inkompetent!
Den sista resten av missmod var borta, hennes ögon glimmade av förtrytelse, hon måste upp och gå fram och tillbaka på golvet för att få utlopp för sina översvallande känslor.
