83
— Nej, därtill är den för helig, föll fru Horneman genast in, låt henne gå sina egna vägar och oss sköta det här. Jag är säker på att hon kommer hem med någon splitter ny och originell idé att omvända riksdagen eller ge den stackars lärarinnan sin plats tillbaka.
— Då är det bäst du ger dig av ögonblickligen, sade Anna Gylling förekommande. Kerstin Vallmark märkte sarkasmen.
— Tror du kanske inte, att en kvinna kan vara originell? frågade hon litet retligt.
— Jo, lika mycket som ett täcke i sig själv är varmt, svarade Anna kyligt. Jag tycker du bör gå också, Ester, fortsatte hon, vi andra kan gott sluta det här.
— Men du är allt fasligt trött? sade Ester tvekande och reste sig upp.
— Inte det minsta, svarade Anna Gylling böjd över papperet för att ej visa sitt ansikte.
— Ja, i så fall, Ester såg lättad ut.
— Kom ihåg dräkten i morgon och den nya hatten, förmanade Jane Horneman, då de stodo i dörren.
— Det är rätt, sade Anna Gylling, då de voro ensamma, sköt om rösträttens garderob, det är en större mission än man i hastigheten kan tänka sig. Vår popularitet beror i viss mån på den. Jag tänkte just fråga dig, om du inte kunde göra något för kvinnosakens hy också. Man börjar bli gammal och trött och grå i ansiktet, och det kan
