Du vackra röst! jag dig tillber!
Sjung! håll vår längtan ej tillbaka,
sjung om den sällhet, som vi smaka
vid Gustafs spira, — som du ser
sitt folk ej nåd och värn försaka,
men för dess sällhet träget vaka;
Sjung vackra röst! — sjung ännu mer."
Samma år, under fru Olins ånyo inträffade intressanta opasslighet, uppenbarade sig en ny konstnärinna, mamsell Marie Louise Baptiste, hvilken, trots sin omtalade fulhet, genom en lysande talang tillvann sig publikens bevågenhet och snart såsom fru Marcadet förvärfvade sig mycken berömmelse.
Marie Louise Marcadet.
Hennes föräldrar tillhörde Adolf Fredriks franska teatertrupp, och en bedömare yttrar om henne: "Ehuru icke född svenska röjde hennes deklamation ingen främmande brytning, men den något hårda accent, hvarmed hon uttalade språket, den ovanliga tydlighet och bestämdhet det härigenom i hennes mun erhöll, gaf åt hennes föredrag en energi, som likväl
