Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/168

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

164

ville konungen genom uppförande af inhemska stycken försöka uppodla det svenska språket och arbeta för en svensk talscen, om hvilkens slutliga skapande han trots alla motgångar aldrig uppgaf hoppet. Under vintern 1781—82 instiftade han en ny teaterorden: ”Förbättringssällskapet för Svenska språket”, och hans gamla håg att skrifva teaterpjäser uppflammade ånyo. Från hösten 1782 till hösten 1783 författade han med en sällspord arbetsförmåga ej mindre än fem stycken: ”Gustaf Adolfs ädelmod”, ”Helmfelt”, ”Frigga”, ”Gustaf Adolf och Ebba Brahe” samt ”Christina och Magnus De la Gardie”. Julen 1782 befann sig hofvet ånyo på Gripsholm och i januari 1783 började ”förbättringssällskapet” en teatersäsong, som med några smärre afbrott fortfor ända till dess konungen i midten af september begaf sig till utlandet. Liksom under säsongen 1775—76 var Oxenstierna truppens tillfällighetsskald, och bland de spelande återfinna vi hertig Karl, den evigt unge Karl von Fersen, baron Barnekow m. fl. Nya skådespelare voro bl. a. baron Gustaf Mauritz Armfelt och lifpagen de Besche. Nytillkomna aktriser voro hertiginnan Charlotta,Anm fröknarna Hedvig de la Gardie, Kristina Gyldenstolpe, hofteaterns intagande och skälmska ingénue, m. fl. Arbetsifvern var lika stor som fordom. De dagliga repetitionerna började klockan tio på morgonen, och ofta dinerade konungen och de spelande på själfva scenen. Klockan fem fortsattes öfningarna och slutade ej förrän klockan tio på kvällen. De första representationerna utgjordes utaf en repris af ”Birger jarl”, där hertig Karl och prinsessan Sofia