182
var så stort, att man måste inskrifva sitt namn i en bok åtminstone en hel månad förut, och detta skulle efter femtio föreställningar förblifvit på lika sätt, om ej representationerna blifvit inställda." Ännu vid reprisen af operan 1790 måste folk "så godt som slåss om biljetterna", skrifver en annan samtida antecknare, och det fanns på denna tid knappt någon
Scen ur "Gustaf Vasa". Efter pennritning med blandning af crayon af J. Hall.
bildad svensk, som ej kunde en stor del af "Gustaf Vasa" utantill. Och hvilket utförande fick ej denna opera. Tänkom oss Stenborgs ungdomlige Gustaf Vasa med det fint musikaliska föredraget, hvars smältande välljud lockade tårar i åhörarnas ögon, och som kulminerade i den klassisk vordna hymnen: "Ädla skuggor, vördade fäder, Sveriges hjältar och riddersmän!"; i Kristians roll den ståtlige Karsten med sin präktiga stämma, som lät hvarje ord tydligt
