Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/22

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

18

bekräftelse på en redan häfdvunnen sed, bland mycket annat, att "professorn i vältalighet skulle undervisa de studerande att spela komedier".

Sedan man tröttnat vid klassikerna, började lärarna själfva författa skådespel både på latin och svenska, och sålunda uppkom skoldramat. Såväl under femton- som sextonhundratalet var man särdeles flitig i dessa dramers gifvande, och både Stockholms trivialskolas och tyska skolans lärjungar fingo flera gånger agera inför de kungliga personerna. Vid Per Brahes trivialskola på Visingsö äfvensom vid skolorna och gymnasierna i Örebro, Arboga, Södertälje, Nyköping, Kalmar, Söderköping, Karlstad, m. fl. och framförallt i Linköping under den vidtbereste och mångförfattande lektor Samuel Brask uppfördes skådespel vid alla högtidliga tillfällen. Till våra bästa skoldramer kunna vi räkna den af arbogarektorn Asteropherus 1609 sammanskrifna komedien om "Thisbe" och Pyramus, hvilken äfven uppfördes i Karlstad och Uppsala, samt den af rektorn i Södertälje Jacob Rondeletius 1614 författade tragicocomoedian "Judas Redivivus", hvilken han tillägnade Täljes präster, ämbetsmän och borgare till tack för det deltagande dessa visat för hans uppförande af Terentius' komedier på latin. "Thisbe" är vårt äldsta världsliga drama och likaledes vårt äldsta kärleksdrama, om än kärleken just icke framträder i dess allra renaste form. "Judas" behandlar fritt den legend om Judas Iskariot, hvilken under tolfhundratalet sammansattes dels ur Moses' historia dels ur Oidipussagan, men författaren har själf uppfunnit alla biomständigheterna. Ljunggren påpekar, att