Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/35

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
31

härbärgerade "trollkarlar, gycklare eller andra landstrykare" utan att anmäla det för pastor eller öfverhetens befallningsman, skulle böta fyrtio mark. Att hans praktälskande söner läto sig de teatraliska nöjena bättre smaka kan man förmoda däraf, att Johan, redan då han residerade i Åbo, lät skolynglingarna uppföra mirakler och moraliteter inför sig, och då Erik höll sitt lysande hertigliga hof i Kalmar, begärde han 1558 af sin far harnesk och rustningar för att uppföra "skouspil i fastelagen".


Fastlagen var sedan den katolska tiden företrädesvis ägnad åt lustbarheter. Af flera yttranden i de gamla krönikorna finner man, att vi efter tyskt mönster ganska lifligt roade oss med karnevalsupptåg. Ända sedan kristendomens införande förekommer i Tyskland fastlagsspelet, som under det ystraste skämt och de värsta grofheter framställde karaktärer och scener ur hvardagslifvet. Under sin vidare utbildning upptog det till behandling alla medeltida ämnen, hjältesagor såväl som mänskliga svagheter och dårskaper. Sin förnämsta stamort hade det i det välmående Nürnberg, och där nådde det också sin högsta fulländning under femtonhundratalet genom den berömde skalden, skomakaren Hans Sachs, om hvilken Gervinus säger, att han för tyska poesien gjort lika mycket som Luther för religionen och von Hutten för politiken. Ifrån vår medeltid finnes visserligen blott ett enda litet fastlagsspel ännu kvar: "Huru jwll och fasta the trätte", men från sextonhundratalet hafva vi flera. Innehållet är i allmänhet endast en anekdot i dialogform, som i plumpa vändningar söker väcka åhörarnas