Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/45

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
41

stora bördor, var så lång, att, när de första leden hunnit fram till Stockholms slott, hade de sista ännu icke lämnat Ulriksdal. Drottningen åkte i en vagn, som med seldonen värderades till 60,000 riksdaler. Den var in- och utvändigt klädd med guld- och silfverbroderad brun sammet, förspänd med sex hvita hästar med förgyllda seltyg och fjäderbuske på hufvudet. Fyrtio örlogsfartyg paraderade på strömmen, och tre äreportar voro uppresta. Kröningståget var icke mindre lysande. Under återstoden af oktober månad samt hela november och december aflöste den ena festen den andra med baletter, ringränningar, fyrverkerier, som räckte flera timmar, och de nu efter krigets slut så moderna herdespelen. En hel vecka flödade vin för folket ur springbrunnar på torgen. Bland de mera märkliga tillställningarna torde böra nämnas tronföljaren Karl Gustafs upptåg, kalladt "Lycksalighetens Ährepracht", där kostymerna voro så dyrbara och praktfulla, att de väckte allmän förvåning och beundran. Höjdpunkten bildade den med en bländande glans på nyåret 1651 tvenne gånger uppförda Stiernhielmska baletten "Parnassus triumphans", hvars syftemål var att smickra drottningen såsom lärdomens och konstens beskyddarinna. Den var ämnad att uppföras vid hennes kröning, men på grund af de vidlyftiga maskinerierna och omöjligheten att hinna anskaffa dräkter åt mer än hundra personer, som skulle deltaga i densamma, kunde den ej bli färdig till dess, oaktadt den varit under förberedelse i flera månader. Den antogs hafva kostat mer än 30,000 écus, d. v. s. relativt beräknadt omkring 260,000