vår teaterhistoria så ryktbare kapellmästaren Uttini. De stora summor denna opera kostade gjorde emellertid, att den efter tio år måste afskedas, men fransmännen stannade kvar.
Då de svenska skådespelarna utdrefvos från Bollhuset, delade de sig i tvenne afdelningar, och den ena med aktörerna Lindahl och Berghult till ledare fingo privilegium att spela i svenska landsorten. Den andra och större delen af sällskapet med Petter Stenborg i spetsen anhöll att fortfarande få ge föreställningar i hufvudstaden och begagna Bollhusteatern de dagar franska spektakler där ej gåfvos. Riksråden tillstyrkte detta, emedan svenskar ej borde förnekas åtnjuta, hvad utlänningar blifvit förunnadt, men konungen sade fortfarande nej. Fördenskull resolverades, att Stenborg och hans sällskap visserligen fingo spela i Stockholm, men att de själfva borde skaffa sig teaterlokal. I sexton år fortfor Stenborg att under nöd och försakelse och med de största