hans samtida. Redan i slutet af 1760-talet roade den under namn af ”Doktor Truls” åskådarna på teatrarna i Bergstrahlska huset och vid Järntorget. Den uppfördes sedan på Eriksbergsteatern och, benämnd ”Doktor Crispin”, på Munkbroteatern. I mars 1800 togs den upp på den kungliga scenen i en ny öfversättning af Widerberg kallad ”Crispin medicus” och gafs där under årens lopp närmare hundra gånger. I synnerhet den ypperlige komikern Karl Fredrik Berg firade i titelrollen verkliga triumfer. Innehållet är, att en gammal änkling, Lisidor, friar till doktor Mirobolans dotter, hvilken dock älskar Lisidors son Géralde. Fadern har doktorns löfte, sonen moderns och dessutom kammarjungfrun på sin sida. Géralde, som studerar vid akademien, har i hemlighet begifvit sig till staden och skickat sin dräng Crispin förut för att begära pengar af fadern och för att lämna ett bref genom kammarjungfrun Lisette till hans hjärtas utvalda. Innan han hinner utföra sitt ärende, höres frun nalkas, och han kan icke komma undan. Lisette råder honom att lägga sig på bordet och föreställa ett lik, som doktorn skall dissekera. Gumman tittar på honom och beklagar en så ung karls öde. Knappt har frun gått, förrän man hör doktorn komma, och Crispin måste åter upp på bordet. Doktorn får se det låtsade liket och frågar Lisette om det. Hon ljuger ihop en historia, och då doktorn finner kroppen ännu helt varm, vill han tvärt skära upp honom. Lisette lyckas emellertid lura honom ut ur rummet. Just som Crispin vill skynda bort, knackar det ånyo på dörren, men nu nekar han absolut att än en gång lägga sig på
Sida:Personne Svenska teatern 2.djvu/151
Den här sidan har korrekturlästs
143
