klagodagen den 6 juni, men dock med förbud att spela på sön- och helgdagar, hvilket naturligtvis vållade ett svårt afbräck i hans inkomster. Han återupptog teaterverksamheten den 11 juni med den omtyckta feerikomedien "Zemir och Azor". Till efterpjäs gafs för första gången enaktaren "Qvinnorna och förtroendet", bearbetning från franskan med kuplettmusik af teaterns kapellmästare Johan David Zander, där Schylander öfvermåttan roade såsom den skvallersjuka mor Greta. Stycket kvarstod på spellistan i flera år, togs sedan upp på kungliga scenen 1803 och gafs öfver hundra gånger. Fram på hösten anordnade Stenborg amfiteaterplatser i salongen, och inträdespriserna bestämdes till 24 skillingar specie därstädes och i radens fondloger, 16 skillingar på parterr och radens sidologer samt 8 skillingar för de bakre bänkarna, således ungefär samma priser som å Dramatiska teatern.
Samma år uppförde Stenborg för första gången enaktsoperan "Nina eller Den af kärlek svagsinta", då den intagande kompositören Nicolas Dalayrac presenterades för svensk publik. Ej mindre än tjugutvå af hans förtjusande operetter och sångspel ha sedan dess gått öfver scenen i vårt land. Bland dem vill jag erinra om "Slottet Montenero", "Savoyard-gossarne", "Gubben i bergsbygden", "En egendom till salu", "Sargines", "De begge arrestanterne", och "Leheman eller Fängelsetornet i Neustadt". 1798 valdes han till ledamot af Musikaliska akademien. Traditionen omtalar, att publikens älskling, den behagfulla Eleonora Säfström, i titelrollen gjorde sådan furor, att detta parti räknades såsom hennes