Sida:Personne Svenska teatern 2.djvu/228

Den här sidan har korrekturlästs

220

glömt bort sin kungliga värdighet, var när han en afton sjöng hos Cronstedts på Karlberg. En af de unga deltagarinnorna omtalade, att han, sedan han med sin sköna röst förtjusat alla åhörarna, ombads att ackompanjera sig själf till någon favoritvisa. Han slog sig då ned vid instrumentet och föredrog

Mariana Teresia Karsten.

en liten dansk kärleksvisa, hvarunder han adresserade sina miner och blickar till de unga flickorna, som skockat sig omkring honom, med en öfverdrifvet tillgjord artighet. Han nästan kröp på tangenterna och tycktes alldeles försmäkta af ömhet och förtjusning ända till löjlighet.

Efter en kort förlofning med operasångerskan Marie Louise Baptiste, hvarom jag berättade i första