18
femaktsdram "Den förförde ynglingen", hvilken uppfördes för första gången å Munkbroteatern den 18 sept. 1792, och som enligt Björns förklaring "hvarken var original, imitation eller öfversättning". Förebilderna voro en fransk öfversättning af Lillos "Den Londonske köpmannen eller Georg Barnwells historia", hvilket sorgespel gamle Stenborg redan 1768 uppfört, samt Merciers "Jenneval eller Den franske Barnevelt". Intrigen rör sig om en på ett handelskontor anställd viljesvag ung man, som är fångad i en skön sirens snaror. Förblindad af sin lidelse stjäl han från sin principal för att kunna tillfredsställa den sedeslösa kvinnans önskningar. Brottet upptäckes, han förlåtes, men kan icke frigöra sig ur sin förtrollning. Lockad af den ondskefulla hetären är han slutligen nära att begå ett mord, då han hejdar sig vid afgrundens rand, återvänder ångerfull, omfamnas, gråter samt erhåller allas tillgift och principalens dotter på köpet. Titelrollen utfördes af Björn och det fagra kvinnliga missfostret af Lisette Stenberg. Samma dag pjäsen gafs syntes i Dagligt allehanda följande tillkännagifvande af författaren: "Igenom nog allmänna berättelser har jag blifvit underrättad, att min dram 'Den förförde ynglingen' skall väckt något missnöje hos en del af ungdomen i det stånd, hvarutur jag tagit min hufvudperson; jag kan svårligen tro det, helst ett begånget fel, föreställdt på scenen, kan icke såra än mindre vanhedra någon annan än den det drabbar. Man har äfven sagt mig, att tvenne namn i detta teaterstycke skulle vara mindre passande och till äfventyrs mindre behagliga att höra, hvarför jag,
