46
uppsikten öfver sitt bibliotek på Haga lustslott och begagnade honom såsom lektör, i hvilken egenskap han åtföljde konungen under 1790 års krig. Redan i början af juli skref Rosenstein till konungen, att "Hjortsberg saknas mycket på Dramatiska teatern". Han hade äfven den nåden att få ledsaga monarken, när denne begaf sig till Aachen och Spaa 1791 samt till riksdagen i Gefle 1792. Det var efter den utländska resan han spelade den originelle dåvarande sångmästaren vid Kungliga operan Kristian Hæffner ett elakt spratt. Hjortsberg hemsändes från Aachen såsom kurir med några insektskartonger till Vetenskapsakademien. Hæffner, som var en passionerad samlare af dylika tingestar, fick höra talas om det brokiga fyndet af uppträdda fjärilar och liknande djur, och ville genast göra utbyten. Hjortsberg nekade, men för att icke stöta sig med honom, lofvar han att sända honom något underbart, något rent af mirakulöst och skickar honom några dagar därefter en ask, där han bland annat uppträdt ett af åtskilliga insektsfragment sinnrikt sammansatt flygfä. Hæffner lurades i början och jublar af belåtenhet, men upptäcker slutligen bedrägeriet och hotar i sin vrede att slå ihjäl bedragaren. Omsider försonades han, sedan Hjortsberg öfvertalat akademiens vaktmästare att ge Hæffner några dubbletter ur samlingen.
Redan som ung ägde Hjortsberg ett stort herravälde öfver sina ansiktsmuskler, något som han genom trägen öfning dref upp till en alldeles otrolig färdighet. Betecknande för denna hans förmåga är följande anekdot från den tid han tjänstgjorde såsom garçon bleu. Konungen hade en dag befallt, att
