hvaraf följt, att man af honom ej har andra porträtt än antingen utan likhet eller karikatyrer; ty ett så ytterst rörligt uttryck som hans lät ej fästa sig på duken. Den stora näsan, i förening med den, liksom ansiktets nedre del, tillbakagående pannan, gjorde profilen till en triangel och gaf åt ansiktet denna så ofta anmärkta karaktär af örn, hvartill ock hörde det blixtrande uttrycket af de mörka små ögonen, som tindrade under den framskjutande nedre delen af pannan. Dessa ögon, hvilkas genomträngande egenskap fru Staël finner så märkvärdig, hade en rörlighet och en uttrycksfullhet, som jag icke kan beskrifva, och hvarmed jag ej kan jämföra hvad jag sett hos någon annan. Uti lugna ögonblick och i glada samtal, som han så gärna sökte, men som han vanligen förvandlade till nästan monologer, lyste dessa ögon af godhet, af glädtighet och af finesse d'esprit. Det småleende, som då så ofta satt på hans läppar, var verkligen intagande, och den lilla anstrykning af malice, som sällan felades, skämde ej bort det angenäma, snart sagdt hänförande intrycket. Var återigen sinnet under vredens inflytande, så ljungade i dessa blickar verkligen förfärliga strålar."
Efter kronprinsens intåg i hufvudstaden var stor uppvaktning på slottet, hvarvid alla monarkiens framstående personligheter voro samlade, nyfikna att få se och höra den blifvande härskaren. Det var vid detta tillfälle den med svärdsorden prydde grefve Gustaf Löwenhielm på Bernadottes fråga: "Dans quelle affaire avez vous gagné votre décoration?" svarade: "Aux dernières couches de la reine" och,
