Sida:Personne Svenska teatern 3.djvu/43

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
37

franskfödda, vid Stockholmshofvet ytterst illa tålda ”underhofmästarinna” madame de Flotte reste hon därför den 4 juni tillbaka till Frankrike, där hon i Paris lefde under namn af grefvinna af Gottland, och återvände till Sverige först sommaren 1823 i sällskap med prins Oskars sköna brud.

*


Under sommaren återvann konungen sina krafter och återtog fram på hösten regeringen. Hans födelsedag den 7 oktober högtidlighölls genom en representation på Slottsteatern, hvarvid Pigault-Lebruns enaktskomedi ”L’amour et la raison” uppfördes, som tio år förut i öfversättning af Ludvig Manderström gifvits på Arsenalsteatern, dock utan någon större framgång. Den unga änkan återgafs af statsfrun, grefvinnan Aurora de Geer, kammarjungfrun af hoffröken Koskull, tillbedjaren af friherre Reinhold Adelswärd, kammartjänaren af grefve Karl Löwenhielm och ett par biroller af Gustaf Peyron och sieur Passy. Därefter uppfördes ett för tillfället af Lemoine sammanskrifvet ”Divertissement”, där konungen förhärligades i Soliman den andres person, framställd af författaren. Sultanens födelsedag är inne. Några af seraljens fruntimmer plocka blommor i trädgården, men förvägras detta af Osmin, eunuckernas chef, spelad af kaptenlöjtnanten, öfverste Axel Mörner. Elise, en kvick och glad fransysk slafvinna i Marianne Koskulls gestalt, upplyser honom om anledningen till blomsterhyllningen, hvarpå han hjälper dem och förklarar Elise sin