74
ålderdomen är den utmaning han riktade till den franske marskalken Sébastiani, då denne under sin ministertid 1831 vid en debatt i kamrarna nämnt Sverige såsom en makt af tredje rangen. Löwenhielm var då sextio år, Sébastiani femtiosex. Förgäfves föreställde marskalken sin vederpart, att det icke var nödvändigt för män i deras ställning och vid deras år att duellera, i synnerhet som de redan gifvit tillräckliga prof på personligt mod. Löwenhielm svarade, att man aldrig blefve för gammal att försvara sitt lands ära. Marskalken måste slutligen bekväma sig till en skriftlig förklaring, hvari han gjorde amende honorable för det af honom fällda uttrycket, och Löwenhielm skickade genast afskrifter af densamma till alla de främmande hofvens representanter i Paris.
Vid ett tillfälligt besök i sitt hemland 1833 hedrades han med en storståtlig middag i hufvudstaden, under hvilken också ägnades honom en versifierad hyllning, där det bland annat hette:
"Evig yngling — fåfängt åren
sänka sina skuggor ner,
fåfängt vintern rör vid håren,
då i hjärtat våren ler!
Lagerns lön vid konstens bana
som på stridens af dig vanns;
under fridens sänkta fana
räckes dig dess medborgskrans.
Men en ring af eterneller
fäster vänskap kring ditt namn,
tydande hur Minnet fäller
en gång domen om ditt namn."
