Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
112
af Lindström och Fanchons bror af Sällström. Lars Hjortsberg förstod att af tapetseraren Martins obetydliga roll skapa en karaktär, som svårligen kunde tänkas löjligare och mera roande. Hvarje afton
måste han under publikens lifligaste bifallsrop sjunga om sin visa:
”Ja, världen är en stor orkester,
och instrumenter äro vi.
I öster likasom i väster
märks ofta brist på harmoni.