Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/121

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
115

där Carey framställde Apollo, och där Venus’ framträdande på vattnet, dragen i sin snäcka af dufvor, var af en öfverraskande skön effekt. Den gjorde mycken lycka och gafs närmare trettio gånger. Vidare den 14 oktober 1822 ”Den ädelmodige Baschan”, arrangerad af Giovanni Ambrosiani och gifven af teaterns danselever. Det var i den baletten Emilie Högqvists namn för första gången i tidningarna omnämndes. Det heter nämligen i Stockholmsposten för den 23 i samma månad: ”Flera af eleverna göra sin lärare heder. Den mest utmärkta bland dem är utan tvifvel en liten mamsell Högqvist, som sedan ett par år uppträdt på scenen.” Samma år den 27 oktober gafs ett stort divertissemang af Carey ”Festen för den gode egendomsherrn”, uppsatt med mycken smak och kostnad samt afslutadt med en vacker och lysande illumination. I februari 1823 iscensatte slutligen Carey en i Paris förut i mer än tjugu år med nöje sedd pantomim i två akter af Milon ”Don Quixote eller Gamaches bröllop”. Riddaren af den sorgliga skepnaden framställdes illusoriskt af Sevelin och hans trogne Sancho Panza icke mindre lyckadt af premiärdansören Charles Ambrosiani, son till den nyssnämnde Giovanni. Baletten utgöres af en samling episoder ur den namnkunnige riddarens lif. Med spelårets slut lämnade balettmästaren Carey Sverige, som förut omtalats, åtföljd af sin hustru Joséphine Sainte-Claire, och fick till efterträdare Ambrosiani d. ä.

*