194
Siboni. Hon var född i Wien 1803 och den yngsta af tre röstbegåfvade systrar. Sedan hon lämnat konservatoriet i Wien, uppträdde hon med stor framgång som operasångerska i sopranpartier; kom 1824 till Köpenhamn för att utbilda sig hos Siboni och vann mycket bifall på konserter i de tre nordiska rikena; reste med titel af dansk kammersangerinde 1829 till Italien, där hon i synnerhet i Venedig och 1831 i Neapel gjorde mycken lycka, och återvände sedan till Wien, hvarest hon lefde som sånglärarinna och emellanåt uppträdde vid större musikfester. Hon dog 1878, följd med ett års mellanrum af sina bägge systrar, af hvilka den äldre afled 1880 vid åttiosju års ålder. På denna sin Stockholmskonsert gjorde hon med största lätthet de svåraste passager, och hennes drill var af en öfverraskande jämnhet och rundning. Publiken var högst belåten, och en entusiastisk beundrare fick följande hyllning införd i månadsskriften Athenæum:
”Din konst den trollkraft innebär,
som på vår jord oss himlen njuta lär.
Han för oss öppnas genom dessa toner,
som tjusa själen under alla zoner.
Från nordens fjäll till söderns paradis,
från Mälarns och till Tajos bölja
din änglaröst skall vinna hörarns pris,
beundran dig i spåren följa.”
Hon biträddes utom af hofkapellet i sin helhet äfven af tvenne dess medlemmar, Filip Braun, som spelade ett solo för oboe, och Frans Preumayr, som i en rondo för fagott den aftonen öfverträffade icke blott sig själf, utan allt hvad de mest spända
