”Califen i Bagdad”, där hon mottogs med lifligt bifall, kanske ökadt genom publikens saknad efter hennes man, hvilken i titelrollen ej kunde ersättas af Lindman, som under hans Göteborgsvistelse fått öfvertaga densamma.
Samma år som herr och fru Åbergsson lämnade Kungliga teatern, afgingo äfven, såsom i föregående del omtalas, Louis Deland, Axel Cederholm och Jeannette Wässelius. Det var således icke få kännbara förluster teatern det året led, men ingen är oersättlig här i världen, allraminst vid teatern. Deland hade redan en efterträdare i Sevelin; Cederholms och Åbergssons fallande mantlar uppsnappades hastigt nog af Ulrik Torsslow och Nils Almlöf; och Jeannette Wässelius’ partier öfvertogos med framgång af den snabbt uppgående stjärnan Henriette Widerberg.
⁎
Den 8 september 1820 infördes Eugène Scribe på svensk scen genom den lilla enaktskomedien ”Ett besök på dårhuset”, den 6 oktober följd af tvåaktskomedien ”Sömngångerskan”, bägge öfversatta af Lars Hjortsberg och af publiken mottagna med mycket bifall. Innehållet i den första pjäsen är, att baron S:t Elmes brorsdotter Amelie, sedan tio månader gift med grefve Roseval, blifvit af honom öfvergifven en vecka efter giftermålet, i det han föregaf en angelägen beskickning. Då han icke lät vidare höra af sig, antog Amelie sin farbrors inbjudning till dennes alldeles invid det nya dårhuset i Bedlam utanför
