80
Två dagar därefter gaf kronprinsen för ett litet antal af hofsocieteten en teaterföreställning med supé, då Vials roliga enaktskomedi ”Les deux jaloux” uppfördes, hvilken kort förut med mycket bifall i friherrinnan Åkerhielms öfversättning införlifvats med Kungliga teaterns repertoar. Presidenten och hans gemål spelades af kammarherren grefve Melker Falkenberg och öfverstinnan Montgomery; deras nièce af den adertonåriga fröken Adelaide von Stedingk; Damis, hennes tillbedjare, af kapten Peyron; trädgårdsmästaren Thibaut af öfverhofjägmästaren Karl Fredrik von Essen; Fanchette, hans nièce af grefvinnan Ugglas, född von Stedingk; Frontin, Damis’ betjänt, af friherre Ludvig von Stedingk. Därefter uppfördes en komedi på vers i en akt ”Les projets de divorce” af öfversten, friherre Nils Adolf Djurclou, fröken Aurore Stedingk samt åtskilliga medlemmar af familjen Oxenstierna. Sofiadagen, den 15 maj, hade prinsessan societetsspektakel, där man roade sig åt ”Le parleur éternel”, komedi i en akt på vers af Charles Maurice, sedermera gifven på Djurgårdsteatern under namn af ”Tand för tunga”. De bägge storpratarna spelades af grefve Melker Falkenberg och prinsessans hoffröken Adelaide Piper; de öfriga rollerna af medlemmar af familjerna de la Gardie och Oxenstierna. Till efterpjäs gafs en prosakomedi i en akt kallad ”La suite d’un bal masqué”, där hoffröknarna Adelaide Piper, Ebba Oxenstierna och Amalia Adlercreutz jämte grefvarna Gustaf Oxenstierna och Gustaf de la Gardie samt baron Ch. Lagerfelt uppträdde.
Till omväxling med de talrika balerna hos
